När literaturvetare leker med vetenskap

Standard

Oavsett vad det gäller är det oftast roligt när ideologiskt färgade humanister försöker klä ut sin ideologi till sanning. Här är ett gott exempel. Ann Heberlein, som har en examen i högst specialiserad literaturvetenskap, diskuterar huruvida det verkligen finns ett samband mellan genetiska och anatomiska förhållanden och personlighet.

Det hela baserar sig på att en forskare vid namn Adrian Raine har “ägnat sig åt att fotografera och kartlägga seriemördares och psykopaters hjärnor och presenterar nu sina forskningsresultat i boken ‘Anatomy of Violence’”. Jag har inte läst varken den boken eller något annat som Raine har skrivit, så jag kan naturligtvis inte uttala mig om innehållet. Men enligt DN så tyder bland annat kluven tunga, diagonalt streck över handflatan, och “åtsmitande öron”, vad det nu är, på aggressivitet, allt baserat på hjärnröntgen och studier av erkänt våldsamma människor.

Vad gör man då om man, som Ann Heberlein, har en bakgrund i att systematisera hittepå? Kommer man med exempel på erkänt våldsbenägna människor som saknade dessa egenskaper, eller personer som hade dessa egenskaper men inte var våldsamma? INgendera är ju egentligen bra, eftersom en statistisk koppling mellan två saker inte nödvändigtvis innebär att alla individer som har egenskap A också har egenskap B, men det är ju i alla fall en början. Sådana exempel kan ju leda till att man ifrågasätter ifall egenskap A är det man egentligen ska titta på eller inte, till exempel.

Njae, Ann Heberlein går ut starkt med att jämföra Raines bok med Kretschmers konstitutionslära och Galls frenologi, för att sedan i förbifarten göra kopplingen mellan detta och Hitler. Det är ju, om sanningen ska fram, inte riktigt ett like starkt argument som att visa på en person som inte hade t.ex. åtsmitande öron men ändå var elak. Eller snarare: det ¨år ju inte ett argument alls på något sätt. Det kan ha funnit tusen Hitler som allihop använde liknande statisktiska kopplingar mellan A och B, men när den 1001a kommer och visar att det finns en koppling mellan A och C så spelar det ingen roll att det funnits tusen Hitler innan, ifall datan för A-C-kopplingen är god.

Hon återkommer i slutet av sin essä till argument nr. 2:

“Jag dristar mig till att tro att människan är mer än summan av sina drifter och insikter.

En människa föds inte, som behavioristerna hävdar, som ett blankt blad, men hon är inte heller determinerad, varken av gener eller av drifter. Ja, människan är ett djur, men hon är inte ett rov för sin natur. Hon kan reflektera, hon kan förutse konsekvenserna av sina handlingar, hon har en moraluppfattning och hon kan välja.”

= “Jag tror inte att det är så”. Också ett paradargument.

Det spelar ju i grund och botten ingen roll vad humanister tror. Utan att ha läst Raines bok har jag svårt att tro att han hävdar att precis alla som har en viss egenskap är våldsbenägna, för det skulle ju gå emot hur gener i allmänhet fungerar, men även om det skulle vara så att alla som har “åtsmitande öron” verkligen var våldsbenägna, vad skulle det innebära? Skulle det ge oss anledning att döda alla foster med en viss allel innan de föds? Ann Heberlein igen:

Vad ska vi göra med denna insikt? Bör vi eliminera samtliga foster som bär på detta ”frö till våld”? Eller bör vi ge de individer som bär på den onda genen ansvarsfrihet eftersom deras fria vilja är satt ur spel? Den som är genetiskt betingad till ondska kan ju inte välja något annat: Så försökte Josef Fritzl försvara sig. ”Jag föddes till våldtäktsman” sade han vid rättegången då han anklagades för att hållit sin dotter inlåst som sexslav i källaren i flera år. Det är sådan jag är, menade Fritzl. Jag kunde inte göra något annat än att följa min natur. Jag kunde inte välja något annat.

Jo, den enda rimliga konsekvensen av att någon forskare börjar kolla på mänskliga gener eller beteenden måste ju vara för att de vill 1) döda barn, eller 2) kunna ha en vattentät utsäkt när de mördar sin granne. Det är ju precis som med forskare som vill veta vilken gen som ligger bakom t.ex. alzheimers: inte för att underbygga sätt för att motverka saker vi inte vill ha i samhället, utan bara för få döda barn. Det kan ju inte vara så att man tänker att om vi kan lista ut huruvida det finns en koppling mellan t.ex. aggresivitet, gener, och utseetse, så kan vi rikta olika former av stöd till de som löper störst risk att utveckla aggresivt beteende, och försöka utveckla metoder för att hämma detta.

Det är det som är så märkligt med den här typen av uttalande: “En människa föds inte, som behavioristerna hävdar, som ett blankt blad, men hon är inte heller determinerad, varken av gener eller av drifter.”

Det är väl rimligt att anta att sanningen inte är endera extremen, för så är det ju sällan. Men det är inte det som Ann Heberlein säger här. Hon säger att vi inte har några drag av extremerna alls. Vi är inte bara inte tomma blad när vi föds, men det finns dessutom ingenting alls skrivet på bladen. Bladen är inte tomma, men de är heller inte fyllda med något. Detta löses, som så ofta inom humanismen, med magi: “Hon kan reflektera, hon kan förutse konsekvenserna av sina handlingar, hon har en moraluppfattning och hon kan välja”. Det finns ingenting skrivet på bladen, men de är heller inte tomma, så det måste finnas en annan liten bok med rekommendationer liksom vid sidan av.

Anledningen till att forskningen har fel är alltså:

1. Ann Heberlein tror inte att det förhåller sig så;

2. För övrigt så gjorde Hitler något liknande;

3. Och ska vi börja döda en massa barn nu?

Det märks att man på teologiutbildningen inte lär ut logik och kritiskt tänkande, men gjorde de det skulel de ju snart märka att deras studenter försvann, så det är väl medvetet, kan jag tänka.

För övrigt:
“Nog borde vi vara medvetna om att sortering av människor i bättre och sämre är en synnerligen dålig idé.”

Jo, vi borde vara medvetna om att konservatism är dåligt, det stämmer. Lite överraskande att se detta på DN, men de har väl smittats av att all media är vänster, kanske.

2 responses »

  1. “Humanist” har två av varandra oberoende betydelser: idkare av kulturhistorisk forskning (“humaniora”) och anhängare till en specifik antireligiös ideologi (“humanism”).

    Var god förolämpa inte litteraturvetenskap, eller antireligiös humanism, genom förväxling med religiös tro, som är Heberleins problem.

    Var god fortsätta fördöma frivillig okunnighet och religion.

  2. Ann Heberlein är utbildad teolog, vilket är ett fint ord för “högst specialiserad litteraturvetare” tills det kan påvisas att det verkligen ligger någon sanning bakom dessa böckers mer magiska påståenden. Det är således endast den första av de två definitionerna som jag syftar på.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s